Monthly Archives

februari 2018

tittar ut över min stad solen går upp på gröna lund slår en lov runt gullmarsplan och dyker ned vid hornstull.

Är det nu jag bloggar igen? Verkar så. Det är den femtonde igen och det känns som ett tecken. Jag skriver med inledande versal igen, jag vet inte om det säger något nytt om mig, eller bara att jag blivit van med det nu efter att ha skrivit tenta i dagarna två. Kanske är det just därför jag vill skriva här också. För att slippa skriva annat.

När jag skriver här rabblar jag saker som hänt sedan sist och jag märker nu att det ofta ser likadant ut. Det blir lägesrapporter av ett relativt oförändrat läge. Men så är det ju vinter också. Mitten av februari och visserligen inte kallt över huvud taget men jäkligt grått. Sådär segt, ni vet. Jag sitter på tunnelbanan som vinglar över Skansbron och ser ned på isflaken som glider runt på Årstaviken och nästa dag ligger de kvar på exakt samma plats. Men det är inte deppigt för det. Bara ganska stillsamt. Jag är trött om kvällarna och gör inte så mycket annat än att längta efter våren. Varje gång jag och Ellen ses nu för tiden måste vi påminna varandra om att den faktiskt kommer snart. Att det finns hägg och syren och sol i parker och jeansjackor och Söderbysjön. Det är inte så långt borta nu.

Jag och Filip köper tulpaner varje vecka. De håller i vasen på köksbordet i prick sju dagar.

Jag har förresten fått jobb också. En större tjänst, fast i samma bokhandel. Jag är både glad och stolt över det. Och har bestämt mig för att pausa litteraturvetenskapen nu för en stund. Ovan nämnda tenta ska bli klar i helgen och sedan ägnar jag våren åt jobb på 70% och resten av tiden skrivande och annat. Sånt jag vill göra just nu. Jag tror att det blir bra. Visserligen läser jag en 7,5-poängskurs också, i ungdomslitteratur, men som jag sa till Filip häromkvällen när han frågade om jag verkligen ska plugga någonting alls nu, när jag fått jobb, och vill fokusera på skrivandet och allt det där: att läsa om ungdomslitteratur är så roligt att jag kan plugga det på fredagkvällar. Och så dras man ju med det där Hermione-komplexet också. Alltid plugga något. Men mest för att få ursäkter till att grotta ner sig i ännu fler ungdomsromaner, kanske.

*

I övrigt:

Min systemkameras batteri är urladdat sedan länge, men jag får mer och mer lust att ta fram den igen, börja fotografera lite. Jag har en större väska nu och således inga ursäkter till att inte bära den med mig. Vi får se. Vissa dagar vill jag ladda upp krispiga bilder på Instagram, andra vill jag leta fram en gammal Nokia 3310 och koppla bort mig helt från Internet.

Bagarn i Hornstull har jäkligt goda veganska semlor, om någon som har vägarna förbi skulle få för sig att fortsätta käka semlor trots att HÖGTIDSDAGEN är förbi.

Jag saknar min syster massor. Och mina föräldrar. Och Luleå.

Frida Hyvönen. Hennes musik lyssnar jag på.

*

Nu ska jag fortsätta skriva om gotiska romaner i min hemtenta som ska lämnas in senast på söndag. Sedan planerar jag att titta på, från köksstolen, när Filip knådar pizzadeg. Kanske har jag en öl i handen också. Det är ju torsdag. Och om någon timme eller två kommer Erik hit. Jag har inte träffat honom på alldeles för länge så det känns fint att äntligen få göra det. RÅ OM HONOM LITE. Som någon mamma skulle ha sagt.

När vi hörs nästa gång kanske det har blivit vår.